Vilken sorts byggnad är det och vad ska den användas till? Frågorna är typiska för nordisk arkitektur, som är världsberömd för sin förmåga att integrera form och funktion, inte minst när det gäller inomhusklimatet – ljus, luft och akustik – och skapa lösningar som både fungerar optimalt och är estetiska.
Men på samma sätt som en pianist inte blir en stjärna för att denne är bra på att läsa noter så räcker det inte att bara uppfylla de olika kraven i förhållande till teknik och miljö. LEED och BREEAM i all ära, men det är inte varken de eller internationella utmärkelser som avgör om ett byggprojekt har lyckats optimalt.
För självklart är det dem som tillbringar sina dagar här som sitter inne med sanningen om det slutgiltiga resultatet, och om vi vill försäkra oss om att hela tiden höja ambitionsnivån är det dem som vi bör kommunicera med. Hur mår de? Vad funkar och vad funkar inte? Finns det något som hade kunnat göras bättre? Arbetsgången med att arkitekterna lämnar ritningarna till en byggnad, som sen uppförs och kollas upp så att den uppfyller Boverkets byggregler och får extra stjärnor i kanten för en rad certifieringar är helt enkelt inte bra nog om vi vill höja ribban. Teknik gör det inte allena.
Det optimala hade varit om man rent faktiskt värderades utifrån den positiva inverkan som byggnaden har på de som använder den. Hur är t.ex. inlärningsklimatet för de som studerar? Och vad händer efter många år? Som det är nu har man fokus på energi och det finns många parametrar som handlar om ljus, akustik och luft men ingenting som mäter hur det ser ut i det långa loppet. Tillgången till gröna och sköna omgivningar, lokalernas flexibilitet och gångavståndet mellan de olika funktionerna i byggnaden påverkar självklart också hur de trivs och presterar.
Det är just här som jag måste få slå ett slag för WELL som fokuserar på just trivseln på skolor och i kontorsmiljöer. WELL lanserades 2014 i USA och integrerar vetenskaplig forskning med miljömässiga hälsoaspekter, beteende och demografi med ledande praxis inom byggnadsdesign och ledning.
Tack vare detta har man satt fokus, inte bara på själva byggnadens design, men även på hur den i takt med tiden, interagerar med dem som använder den, och kan fungera som en aktiv ram för en hälsosam tillvaro, där användaren trivs. I slutet av juli i år hade 3431 projekt i 55 olika länder registrerats som användare av WELL, och i Norden är Sverige först på banan. I Danmark och Norge är det än så länge tyst, men sommaren 2018 fick Sverige sitt första WELL-certifierade kontor och miljöcertifieringsorganisationen Sweden Green Building Council har gjort bedömningen att efterfrågan kommer att öka.
Naturligtvis är det viktigt att inflika att många av WELLs koncept har en typisk nordamerikansk prägel och kan inte överföras direkt till skandinaviska förhållanden och byggkultur. Dessutom är WELL inte något som ska ersätta byggnadsregler eller andra miljö- och hållbarhetscertifieringar.
Däremot tillför den några viktiga aspekter, såsom trivsel som resultat av bl.a. god akustik och bra dagsljus, och kan på så sätt fungera som ett viktigt komplement, som går hand i hand med de regler som vi redan har. WELL tillför en tankegång som verkligen skådar mot framtiden. Forskningen har under senare år tydligt dokumenterat tydliga samband mellan trivsel, ökad produktivitet, lägre stressnivå och färre sjukskrivningar på arbetsplatsen. Faktorer som betyder enormt mycket eftersom 90 procent av de kostnader som är förbundna med en byggnad är relaterade till de som arbetar där.
Därför är det verkligen på tiden att vi sätter igång och arbetar förebyggande med vår design och arkitektur, och inte bara nöjer oss med BBR. Vår måste höja vår ambitionsnivå och se helheten! Här kan relevanta koncept från WELL användas som redskap till att sätta i gång tankar och processer, så att vi i högre grad utformar och inreder våra byggnader till att gå hand i hand med trivsel och hälsa under hela byggnadens livstid. Samhället har helt enkelt inte råd att låta bli.
