Akustik
Inomhusmiljö och välbefinnande

Vad händer när ljud förvandlas till buller?

Pascal van Dort
8 maj 2025

Buller är ett osynligt hot. Den finns både på land och under havsytan, inomhus och utomhus. I den här artikeln diskuterar vi orsakerna, effekterna och möjliga lösningar för att minimera effekterna av buller.

Bullerföroreningar

Buller definieras som alla oönskade eller störande ljud som har en negativ inverkan på människors och andra levande organismers hälsa och välbefinnande. Vi har säkert alla upplevt den obehagliga känslan av dålig akustik hemma, på kontoret, i skolan eller på en restaurang när vi äter middag med vänner.

Att leva i bullriga städer

I takt med att befolkningen växer kommer också antalet människor som bor i trånga stadsområden att öka. Det beräknas att år 2050 kommer över två tredjedelar av befolkningen att bo i stadsområden, vilket bara kommer att öka mängden buller[1].  

Långtidsexponering för trafikbuller på minst 55 decibel dag som natt påverkar uppskattningsvis 113 miljoner européer[2]. Dessutom utsätts 22 miljoner européer för höga nivåer av buller från järnvägar, 4 miljoner för höga nivåer av buller från flygplan och färre än 1 miljon för höga nivåer av buller från industrier2]

Enligt en BBC-rapport nyligen var delar av Londons tunnelbana "tillräckligt högljudd för att skada människors hörsel," med ljudnivåer som översteg 105 decibel på många linjer[3]. Enligt rapporten var vissa "å högljudda att hörselskydd skulle krävas om de var arbetsplatser."[3] 

Baserat på en undersökning bland EU-medborgare av Världshälsoorganisationen (WHO), trodde 80% av de tillfrågade att buller påverkar deras hälsa. PEnligt World Hearing Index har en person som bor i de mest högljudda städerna en hörselförmåga som motsvarar en 10-20 år äldre persons[4]. Sammantaget visade resultaten på ett 64-procentigt samband mellan hörselnedsättning och buller[4]

Av alla dessa skäl är det viktigt att vara medveten om den miljömässiga bullerpåverkan och vidta säkerhetsåtgärder för en korrekt ljudreduktion.

De vanligaste frågorna om akustik, ljudkvalitet och buller

Akustiken i ett rum beror på vad som är syftet med rummet och hur det används. Vi tar upp några av de vanligaste frågorna kring akustisk design.

När blir ljud till buller?   

Det finns olika ljudnivåer som kan skada människors hälsa och förmåga att koncentrera sig och arbeta. Det är viktigt att vara medveten om dessa nivåer för att kunna hantera bullerstörningar.

Ljud mäts i decibel. Ljud under 70 dB (decibel) anses i allmänhet vara säkra, men ljud över 85 dB kan skada din hörsel över tid. För att sätta detta i perspektiv är prasslande löv ca 20 till 30 dB. En ambulanssiren är 120 dB medan en leksaksballong som spricker är 154 dB. Måttligt starka ljud, som väckarklockor, vägtrafikbuller och till och med hårtorkar, anses ha en genomsnittlig ljudnivå på 90 dB.

Förutom dB-nivåerna måste man också ta hänsyn till hur länge och hur ofta man utsätts för buller. Det innebär att ett ljud som vi till en början inte tycker är för högt ändå kan påverka vår psykiska och fysiska hälsa.

Diagrammet visar hur länge vi behöver utsättas för olika nivåer av ljud och buller på restauranger innan det blir skadligt [5].  

6 Orsaker till buller 

Buller kan synas och kännas på en mängd olika sätt. En del av orsakerna och källorna är sådant som vi ser och upplever varje dag men väljer att ignorera. Några av dem listas nedan. 

1. Industrialisering: 

Maskiner i stora industrier ger ifrån sig mycket oljud. Förutom de vanliga avgas-, generator- och slipverken finns det många andra apparater som bidrar till buller. 

2. Händelser: 

Nuförtiden används stora högtalare för att spela hög musik på bröllop, fester eller sammankomster. Även om detta i viss utsträckning kan vara "kul" så orsakar det en hel del störningar och bullerproblem i grannskapet. Barer, diskotek och pubar bidrar alla till bullerstörningar. Dessutom är besökare på sådana platser mottagliga för Lombardeffekten.

3. Fordon: 

Det säger sig självt att fordon är nästa källa till buller. Tutandet eller bara ljudet från vissa fordon och deras ljuddämpare är en total plåga för öronen. 

4. Mänskliga aktiviteter: 

Vardagliga apparater som TV, matberedare, mixer m.m. genererar mycket buller. Det har en negativ inverkan på livskvaliteten och grannskapet. 

5. Dålig stadsplanering: 

Dålig stadsplanering bidrar också till bullerstörningar. Buller kan komma in i vår omgivning på många olika sätt. Trafikstockningar och ständigt tutande, överbelastade områden, konkurrens om grundläggande bekvämligheter och stora familjer som delar på små utrymmen kan alla orsaka buller i vår omgivning. 

6. Byggarbetsplatser: 

Gruvdrift, byggandet av högbroar eller till och med en enkel husreparation genererar alla en betydande mängd buller. Byggmaskiner är extremt högljudda och svåra att stå ut med. 

Allt detta har negativa effekter på vår livskvalitet och orsakar en hel del problem i våra grannskap. 

Vilka är effekterna av bullerexponering? 

Varje dag påverkas miljontals människor av buller. Enligt WHO påverkas var tredje person i Europa av trafikbuller. Buller har en betydande social och ekonomisk inverkan utöver de rent medicinska effekterna på individer. Bullerinducerad hörselnedsättning är en av de vanligaste hälsoeffekterna som orsakas av buller (NIHL).

Buller orsakar sömnstörningar, vilket påverkar individens arbetsprestation under dagen. Det kan också leda till högt blodtryck och kardiovaskulära problem, t.ex. hjärtsjukdomar eller högt blodtryck. Detta kan kosta hälso- och sjukvårdssystemet mer pengar. Dessutom har buller också en negativ effekt på barns skolresultat.

WHO uppskattar att cirka 15% av världens vuxna befolkning har någon grad av hörselnedsättning. 1.1 miljard unga människor i världen riskerar att drabbas av hörselnedsättning till följd av osäkra lyssningsvanor[6]. Exponering för höga ljud på personliga ljudenheter och i bullriga nöjeslokaler faller under denna kategori. Nästan 2,5 miljarder människor förväntas ha någon grad av hörselnedsättning år 2050, och minst 700 miljoner av dem kommer att behöva hörselrehabilitering[6]. 

Dessa hälsoproblem kan drabba människor i alla åldrar, särskilt barn. De har en högre känslighet för buller. Många barn som bor nära bullriga flygplatser eller gator har visat sig lida av stress och andra problem, t.ex. försämrat minne, uppmärksamhet och läsförmåga. Dessutom riskerar barn som regelbundet lyssnar på musik med hög volym att utveckla hörselproblem.

Även djurlivets hälsa och välbefinnande påverkas av bullerstörningar. Forskning visar att höga ljud kan få larvers hjärtan att slå snabbare och blåmesar att få färre ungar[7]. Djur använder ljud för en mängd olika syften, t.ex. navigering, födosök, att locka till sig partners och att undvika rovdjur. Buller gör det svårt för dem att utföra dessa uppgifter, vilket påverkar deras överlevnadsförmåga.

Buller påverkar inte bara djur på land, utan blir också ett allt större problem för dem som lever i havet. Fartyg, oljeborrplattformar, sonarutrustning och seismiska tester har gjort den en gång så tysta havsmiljön högljudd och kaotisk. Buller har en särskilt negativ inverkan på valar och delfiner.  

Dessa marina däggdjur förlitar sig på ekolokalisering för att kommunicera, navigera, äta och hitta partners. Och buller i havet kan störa deras förmåga att ekolokalisera effektiv. Ljudstötarna kan orsaka allvarliga skador på öronen hos marina djur. Forskare tror att detta buller också bidrar till valarnas förändrade beteende[7]. 

Hur kan vi minska buller?  

Ibland är det inte möjligt att eliminera bullerkällorna helt och hållet, särskilt i tätbefolkade städer. Vi kan dock alla ta vårt ansvar genom att t.ex:

  • undvika mycket bullriga fritidsaktiviteter; 
  • välja alternativa transportmedel som cyklar eller elfordon; 
  • gör ditt hushållsarbete på rekommenderade tider; 
  • isolera bostäder med ljudabsorberande material, etc.

Att utbilda den yngre generationen är också en viktig aspekt av miljöutbildning. 

Health and Safety Executive (UK) rekommenderar att man använder akustiklösningar som ljudisolering eller ljudabsorption för att minska och kontrollera oönskade ljud. Dessutom bör vi inkludera element med låga bullernivåer i utformningen av byggnader och undvika bullriga maskiner i vissa områden. Genom att implementera ljudabsorberande undertak, såsom  akustiska lösningar från Rockfon, kommer ljudnivåerna effektivt att sänkas, vilket kan ha stor betydelse för att:

  • förbättra människors välbefinnande;   
  • öka produktiviteten på jobbet;  
  • förbättra inlärningen i skolan; 
  • minska återhämtningstiden på sjukhuset.     

På Rockfon anser vi att bra akustik går hand i hand med hållbara produkter och unik design. Minskade bullerstörningar leder därför till ökat välbefinnande på flera nivåer. Våra akustiklösningar är tillverkade av högkvalitativa material. Detta säkerställer att människor trivs i sin miljö och kan fokusera, vila, läka och utvecklas. 

Renovering av ett hotell förbättrar gästupplevelsen med visuellt utseende och akustiska förhållanden

Nu när världen har öppnat upp efter pandemin är det ett utmärkt tillfälle att planera en hotellrenovering eller en omfattande renovering.

Källor

United Nations. 2018. “68% of the World Population Projected to Live in Urban Areas by 2050, Says UN.” United Nations Department of Economic and Social Affairs. May 16, 2018. https://www.un.org/development/desa/en/news/population/2018-revision-of-world-urbanization-prospects.html

“Noise Pollution Is Still Widespread across Europe, but There Are Ways to Reduce the Volume — European Environment Agency.” n.d. Www.eea.europa.eu. https://www.eea.europa.eu/signals/signals-2020/articles/noise-pollution-is-still-widespread

“Noise Levels on the London Underground.” 2021. Ultimate Ear. February 5, 2021. https://ultimateear.com/blog/noise-levels-on-the-london-underground/

“Mimi Hearing Technologies | Worldwide Hearing Index 2017.” n.d. Mimi Hearing Technologies. Accessed March 16, 2022. https://www.mimi.audio/en/blog/2017/3/8/worldwide-hearing-index-2017

Mourik. 2018. “Public Silence.” Medium. November 22, 2018. https://medium.com/@architectenvanMourik/public-silence-22e6567615d

World Report on Hearing. 2021. World Health Organization. https://apps.who.int/iris/rest/bitstreams/1334317/retrieve

National Geographic. 2019. “Noise Pollution.” National Geographic Society. July 16, 2019. https://www.nationalgeographic.org/encyclopedia/noise-pollution/